Utan torv som inblandning i trädbränsle ökar beläggningar i värme- och kraftvärmeverkens pannor. ­
Effekten blir att mer bränsle måste användas vilket leder till större utsläpp av ­koldioxid.
Dessutom minskar ­elproduktionen kraftigt när beläggningarna i pannan ökar och Sverige skulle behöva ­importera mer el som i värsta fall producerats i kolkraftverk.

När man blandar torv i bränslemixen

Ökad effekt

Inblandning på 10-20 procent av energitorv ihop med biobränslen har visat på en effekthöjning på ca fem procent vid produktion av värme och på ca 10 procent vid produktion av el i kraftvärmeverk. Det beror på:

  • Torvens reaktiva mineraler, främst Kalcium (Ca) och Kisel (Si), som binder Kalium (K) i askan ­istället för att skicka iväg det så att det fastnar på överhettarna och försämrar värmeöverföringen.
  • Torv har hög energitäthet (MWh/m3) vilket ökar effekten i pannan om bränslemängden är begränsande.

Ökad verkningsgrad

Torv ökar verkningsgraden för både värme (ca två procent) och el (ca åtta procent). Det beror på:

  • De reaktiva mineralerna i askan, Kalcium (Ca) och Kisel (Si), håller värmeöverföringsytorna rena enligt ovan. Istället för att bilda kletig Kaliumklorid som fastnar på överhettare binds Kalium (K) helt enkelt i Kaliumsilikater med hög smältpunkt som stannar kvar i askan.
  • Optimering av lufttillförseln (O2) kan göras tack vare jämnare 02-nivå och att Svavel i torven sänker CO-nivån.

Färre driftstörningar

Torvens reaktiva mineraler minskar också antalet driftstörningar vid sameldning, detta beror på:

  • Minskad risk för beläggningar och överhettarkorrosion.
  • Minskad risk för sintring och bäddhaverier i fluidiserade bäddar.
  • Minskade problem med aska som kan störa driften. Resultatet är en renare panna.

Utan torv kan pannan ibland svaja på grund av olika fukthalt i bränslet och att olika partiklar brinner ojämnt. ­Torvinblandning jämnar ut variationerna så att hela bädden och värmeöverföringsytorna nyttjas optimalt.

torvens-kemiska-foreningar-med-kalium