Torv är inte fossilt

Torv är en naturlig länk i kretsloppet och fotosyntesen. Den har en kortare livshistoria än fossila ämnen som kol, olja och naturgas. Som mest några tusen år mot 50-100 miljoner år.

Torv är förnybart

Som en aktiv del i fotosyntesen förnyas torvmängden i Sverige med 5-10 gånger mer än vad som idag produceras.

Sverige är ett betydande torvland

När inlandsisen släppte sitt grepp över Sverige för ca 8000 år sedan började landet, vilket fortsätter än idag, att höja sig. Att det då blev stora våtmarksområden är naturligt. Idag räknas 25 % av Sveriges yta som torvmark.  Som jämförelse är den ytan större än 29 av Europas länders respektive landyta.

Torvmarker en väsentlig faktor för samhällsutvecklingen

Hade våra förfäder inte förstått att avvattna stora landområden hade inte vårt skogs- och jordbruk kunnat utvecklas. Ända in på 1990-talet utgick statsbidrag för sådan dränering

I ett skogrikt land som Sverige har det för en betydligt mindre mängd innevånare funnits tillräckligt med material för husbyggen, eldning, dessutom betydande resurser av vatten som användes flitigt i industrialismens historia. Torvmarkerna behövdes inte som resurs och lagren växte

Torvproduktionen kan ökas utan negativ klimatpåverkan

Dagens produktion är beräknad till att omfatta 1 promille av den lagrade torven Volymökningen varje år på alla ledder, visar att det finns fler positiva argument  är negativa för att använda inhemska naturresurser än att fortsätta importera eller som förslås börja importera ytterligare mängder kol, oljebaserade produkter och allmänt hållna oprövade produkter för att ersätta torv.

Inhemskt och närproducerat är nyckelord även avseende torvproduktion.

Dränerade torvmarker läcker växthusgaser

En stor andel av Sveriges torvtäckta våtmarker är påverkade av dikning. När vattenytan sjunker förenas syret i luften med kolet i de övre torvlagren till koldioxid, en naturlig del av fotosyntesen som i tid sker senare än om växtdelarna hade funnits på torra landområden.

I och med detta kommer betydande mängder av torv att försvinna som koldioxid rätt upp i atmosfären, utan att ha gjort någon som helst nytta. Vi har en kolkälla.

Forskningen visar att mängden växthusgaser är lika med eller något större än vad hela transportsektorn genererar.

Dräneringarna gjordes för att skapa jord- eller skogsbruksmark. Sådana marker utgör kolsänkor och måste ses som väsentliga att skapa. På stora arealer sker bara utsläpp till ingen nytta, jämförelsen med transporter har också en stor ekonomisk infallsvinkel, i transportsektorn har nytta skapats.

Från kolkälla till kolsänka

Torvutvinning sker på dränerade täkter. Den del av täkten som annars skulle försvunnit upp i atmosfären utvinns. Redan här kan vi tala om en miljökompensation. Den del av produktionen som används för energitorv kan därför räkna detta tillgodo i sin miljörapportering.

Energitorvanvändare kan räkna med den klimatkompensation som borttagning av läckande torv för andra ändamål utgör. Torv för odling är en kolsänka i sig då torven används som jord där växterna omedelbart tar upp koldioxid.

Torv som används för anda ändamål, t ex filter och strö, deltar direkt i ett aktivt miljöarbete och en reduktion av koldioxidutsläpp.

Läckaget ökar inte vid torvutvinning

Över betydligt kortare tid innebär torvutvinningen att läckaget försvinner. Torven kommer att bli till nytta, skapa kolsänkor, arbetstillfällen och mindre import.

Den påverkan som täkten får vid utvinningen innebär en väldig god kontroll över vad som sker genom ständiga provtagningar och rapporteringar om hur naturmiljön utvecklas. Möjligheter till studier ökar och i endel fall har även arkeologiska fynd gjorts.

Alla täkter efterbehandlas vilket skapar kolsänkor

När täkten öppnas har medel börjat avsättas för den efterbehandling som sker när täkten stängs. Den efterbehandlingen ligger framåt i tiden och utformas mellan den vid den tidpunkten varande myndigheten och den då aktuelle markägaren (stat, kommun, företag eller privatperson).

Området blir mer tillgängligt eftersom det finns vägar och plana ytor som kan användas för olika ändamål.

Det finns olika sätt att beräkna och det skiljer sig lokalt hur man kan/vill beskriva hur detta kompenserar klimatmässigt.

Användning av bränslen för energiändamål bidrar till global uppvärmning

Oavsett om det är fossilt, trä, torv eller sopor, så kommer förbränning att medföra utsläpp av koldioxid och andra gaser. Det centrala är om dessa utsläpp kan kompenseras genom att gaserna återförs i ett kretslopp i närtid.

För fossila bränslen vilka skapades för 50-500 miljoner är tidsrymden väldigt lång. För torv och trädbränslen betydligt kortare, från några år upp till 100. Sopor har andra kriterier som alternativt förfarande, sortering osv.

Torvens användningsområden idag och i framtiden

Torven är en av våra riktigt stora naturrikedomar och används idag som det gjort genom generationer till:

  • Bränsle
  • Jord
  • Strö
  • Foder
  • Filter

Numera omvandlas kolet till aktivt kol för filtertillverkning för att rena vätskor och luft.

Det finns miljöfördelar med att producera inhemska bränslen istället för fossila importerade.

Något de flesta inte tänker på när dom köper planteringsjord är att torv utgör 80-90 % av innehållet genom t ex sina goda egenskaper att hålla vatten, vara bakteriefri och innehålla väldokumenterade näringsämnen som sedan ökas för speciella odlingsändamål. Den här torven har numera en stor ökad efterfrågan i Europa och på senare tid även Asien. Alternativet för dessa länder är att importera från länder som inte har samma höga miljöhänsyn som Sverige.

Torv är antibakteriell och har även historiskt uppskattats av djurägare, bland annat för minskade sjukdomar.

Grisar som utfordras med torv får ett naturligare och friskare beteende.

Bönder förr insåg att genom att blanda träck med torv fick man ett bra gödsel och torv tog åt sig gaser.

Idag används  torv som ett naturligt och effektivt filter för att rena vatten från industrier. Fler områden är aktuella, t ex att blanda rötslam med torv för att få täckmassor med jordliknande egenskaper.

Torv är perfekt att blanda med andra bränslen för optimering av energieffektivitet, ge renare pannor och lägre underhållskostnader. Behovet av stödeldning med olja bortfaller och leveranssäkerheten ökar.

Lokaliseringsreglerna är idag lokala med en helhetssyn

En ansökan om torvtäkt är idag mycket omfattande och tar med alla de aspekter som finns. Under hela produktionsperioden sker provtagningar, inrapporteringar och åtgärder för ett tydligt miljöarbete. Sker det något i naturen, från andra naturliga eller mänskliga aktiviteter som påverkar, så kan dessa kartläggas fortare och åtgärdas eftersom undersökningarna finns och kartläggningar är gjorda.

Utvecklingen av prövningarna har många gånger skett i samverkan mellan myndigheter och berörda tillsammans med Neova AB för att kunna optimera täktens verksamhet och produktion, miljöutveckling samt ekonomi ur alla aspekter.

Mot bakgrund av den enorma tillgången på torv och de möjligheter som utvinning ger finns ingen anledning att förändra villkoren för anmälningspliktiga husbehovstäkter.

Det finns alltid ytterligare styrmedel tillgängliga

Neova anser att reglerna om ekologisk kompensation är väl täckta om man dessutom ser på torvtäkttillstånd i lite vidare perspektiv.

Att föreslå import framför att utveckla alternativa produkter när vi har närproducerat, väldokumenterat torvmaterial i enorma mängder ser vi som kontraproduktivt.

Torv står nu under en utveckling mot ökad förädling för att kunna passa in i fler situationer. Det är ett naturmaterial som vi ständigt får mer av och vars tillgångar vi använder 1-2 promille av per år. Torv har en klar potential för ökad utvinning, samtidigt som naturen får hjälp med bildandet av kolsänkor.

Ett ökat nyttjande av växtdelar från torra områden har en gräns och alternativet är torv.

Torvanvändningens klimateffekter bör tas om hand

Torv i sina olika användningsområden har unika egenskaper som är svåra att ersätta med andra klimat- och miljövänliga alternativ. Ur ett samhällsperspektiv är det angeläget att torvanvändningen utvecklas ytterligare. Torv ger både arbetstillfällen och förutsättningar för en levande landsbygd.