All torvskördsverksamhet har lagkrav på sig att efterbehandla torvtäkter där skördeverksamheten har upphört. Efterbehandling kan bestå av att marken blir skog, våtmark eller sjö. All efterbehandling sker i samråd med Länsstyrelse, markägare och företag. Här är några exempel på efterbehandlingar… Fortsätt läsa →
Torv består av växtdelar som förmultnat under fuktiga förhållanden, dvs vid låg eller ingen syretillförsel. Den består av konserverade våtmarksväxter, som vitmossa, starrväxter m.m. Torven breder ut sig och täcker underliggande mineraljord. Tillväxt av torvmark sker kontinuerligt med i medeltal 1000 ha… Fortsätt läsa →
Videolänk, seminarium i Almedalen om torvbruk och miljöaspekter från den 4 juli Arrangerat av Branschföreningen Svensk Torv Seminariet tar upp viktiga frågor som: Vad betyder torvbruket för klimatet i Sverige? Är det möjligt att bevara både djur och natur, samtidigt… Fortsätt läsa →
Historiskt var hösten skördetid för torv på torvmossar i Sverige. På sticktorvtäkter skars torvblock ut med en skarp spade. Sedan fick de skurna blocken ligga och torka över vintern. På försommaren när blocken torkat bärgades de i lador och maldes… Fortsätt läsa →
När inlandsisen släppte sitt grepp över Sverige för ca 8000 år sedan, började landet, vilket fortsätter än idag, att höja sig. Att det då blev stora våtmarksområden är naturligt. Idag räknas 25 % av Sveriges yta som torvmark. Redan i… Fortsätt läsa →
Dikad torvmark utan produktion släpper ut växthusgaser. Torvproduktion sker på dränerade täkter. Den del av täkten som annars skulle försvunnit upp i atmosfären utvinns. Redan här kan vi tala om en miljökompensation. Den del av produktionen som används för energitorv… Fortsätt läsa →
© 2022 Klimatsmart torv — Drivs med WordPress
Tema av Anders Noren — Upp ↑